Allt du behöver veta om särskrivning
Ihop skrivs ihop, precis som isär. Förlåt. jag lovar att allt jag skriver hädanefter i den här texten blir mindre rörigt ;)
Det här med när ord skrivs ihop och när de skrivs isär är ett bekymmer för många. I dag tar vi tag i en enkel regel som hjälper dig att avgöra när vad är vad!
Det hela är mycket enkelt: är det en sak är det ett ord. Punkt. Det finns ingen större hemlighet än så. En sak = ett ord.
Om man till exempel skriver “kyckling lever” har man talat om att djuret i fråga är levande. Kycklingen är en sak och att den lever är en annan. Totalt två grejer som man uttalar med en liten paus emellan: kyckling (pyttepaus) lever. Det man förmodligen siktade på att få till var “kycklinglever” som alltså är en sak och uttalas sammanhängande utan minsta paus: kycklinglever.
Samma gäller för den här underhållande listan:
Skum tomte = två ord som meddelar att tomten är lite märklig / Skumtomte = ett ord som beskriver en typ av julgodis
Super enkelt = okomplicerad fylla / Superenkelt = jättelätt
Gravid fotograf sökes = letar efter fotograf, men det är bara gravida sådana som duger / Gravidfotograf sökes = letar efter fotograf specialiserad på att fotografera gravida
Sjuk sköterska = smittbärande anställd inom vården / Sjuksköterska = person i sorgligt underbetald yrkesgrupp
Student plakat = trolig kvällstidningsrubrik om alkoholpåverkad ungdom / Studentplakat = skylt till studentutsläppet
TILLSLUT: ETT SIDOSPÅR
Nu kommer en grej som förvisso är ett sidospår eftersom det handlar om direkta motsatsen till särskrivning, men eftersom det driver mig till vansinne får det lite utrymme ändå. Till slut. Jag vet inte vad som hänt, men det senaste halvåret-året har det här ordet blivit utsatt för en språklig attack av allt från privatpersoner till respekterade tidningar. Överallt står det att “Tillslut lyckades man vinna”, “Tillslut kom vi fram”, “Tillslut är det sommar!”.
Ordet när man skriver ihop det betyder att man knutit ihop något. En påse kan bli tillsluten – men inte en vinst, en resa eller en sommar. Vill man berätta att något äntligen blev av så heter det till slut. Två ord, alltså.
Till (pyttepaus) slut vann vi.
Tillslut (ingen paus) påsen så att inte lussekatterna ramlar ur.
Tycker du att det här var tillräckligt med information om hur man hanterar ihop- och särskrivningar rekommenderar jag att du slutar läsa nu :) Vill du däremot veta mer om ord som inte är en tydlig sak, samt om undantag och specialare kör vi vidare!
KLURINGAR
Jag får ofta höra att jag skriver fel på “i dag” eftersom jag skriver isär det ordet, medan många andra verkar föredra att skriva ihop det. Anledningen att jag gör det är för att det är det korrekta sättet enligt TT-språket, vilket i princip är lagboken när man jobbar på en tidningsredaktion. Så efter mina år som journalist sitter det som berget :)
Sanningen är att just i dag funkar på båda sätten. Språkrådet (en annan husguru) rekommenderar särskrivning – i dag – men säger att det är okej att skriva ihop det också – idag. Samma sak gäller för iväg/i väg. Det är ens eget tycke och smak som avgör.
Språkrådet har även en minnesregel för ord där “en sak ett ord” inte är helt given, och den lyder så här:
Om den starkaste betoningen ligger på det första ordet, skriver man ihop. Till exempel alltför och återigen.
Om den starkaste betoningen ligger på det andra ordet, skriver man isär. Till exempel allt fler, allt färre, allt mindre, framför allt, för all del, för den skull, för sent, god afton, i alla fall, i gång, i ordning, i stället, i så fall, något så när, till godo, till rätta, till slut, till synes, till väga, tills vidare, under tiden och över lag.
ORD SOM VÄGRAR FÖLJA REGLERNA
Bara för att krångla till det lite till finns det så klart vissa ord som inte följer reglerna, utan skrivs isär eller ihop bara för att. Exempel på ord som skrivs isär av gammal tradition är allt som oftast, före detta, rent ut och så pass. Och ord som skrivs ihop fast det är lite ologiskt är bland annat alltför, alltigenom, alltihop, alltmer, alltnog, alltsedan, dessförinnan, dessvärre, förutom, härförleden, häromdagen, häromkvällen, häromsistens, häromåret, ibland, ifall, ihjäl, ihop, ihåg, isär, itu, likväl, någonstans, såväl, tillbaka, tvärtom, varstans, ånyo, överallt och överens.
BINDESTRECK
Ibland kan ett ord som uppenbarligen ska skrivas ihop bli lite tvetydigt, och då kan man lägga till ett bindestreck för att förtydliga vad man menar. Ordet kolugn är ett sådant exempel. Det kan ju syfta på både kol-ugn och ko-lugn. Så om det inte framgår av sammanhanget kan du alltså lägga in ett bindestreck för att det inte ska bli några missförstånd.
Hej!
Jag är en storyteller i bilder och ord. Mitt mål är att hjälpa dig sälja mer med dina ord, visa hur bilder som visar din personlighet är rent marknadsföringsguld – och ge dig tips om hur du skapar en hemsida och branding som andas ditt unika varumärke rakt igenom.
/Pia
